Grundlig renovering pågår av "Petterssonska huset" i Sand på Nämdö (adress Nämdö Sand 116), och detta gjorde att vi fick tillfälle att genomföra en dendrokronologisk datering av timmerstommen och golvlagen i huset. Byggnaden uppfördes med stor säkerhet omkring 1844, det yngsta fällningsåret för timmerstockarna.

Därmed vet vi att huset stod på sin plats när laga skiftet genomfördes på Nämdö. Det borde alltså synas på skifteskartan som var klar 1861. Som det står i skiftesprotokollet:

Rörande detta skifte har ett sammanträde förut varit utlyst och hållet vid Östanwik den 11 November 1859, men kunde dervid inga åtgärder vidtagas, emedan de då till förrättningen kallade Godemännen uteblifvit. Emellertid blef dock då af jordegarne beslutadt att alla deras egor skulle först uppmätas och å karta läggas innan sammanträde utsättes, emedan i anseende till egornas ofantliga vidd, och i brist på äldre kartor, inga bestämmelser eller rågångsregleringar kunde företagas. I följd häraf har under loppet af detta och förlidet år alla egorna blifvit uppmätta; ...

Så här ser utsnittet ur skifteskartan ut, med udden som idag är Sands brygga och med stenen som ligger i vasskanten till vänster om udden. Helikopterplattan fanns naturligtvis inte på 1800-talet. På udden och en bit ovanför kustlinjen syns bebyggelse innanför en röd avgränsning med beteckningen "Båtmanstorp" och "Samfält". OBS att norr är inte uppåt på kartan.

Lantmäteriet Historiska kartor 01-NÄM-9. Utsnitt. Se även Akt 13:1, A72 Nämdö socken, Lantmäteriets arkiv.

Om man skalar om den moderna fastighetskartan och lägger den över skifteskartan så ser man att Petterssonska huset är huset mitt framför vassviken på båtsmanstorpet, dvs den gamla torpstugan. Huset till vänster finns inte längre, och inte heller huset på udden och boden uppe i backen ovanför torpstugan.

Båtsmanstorpet i Sand, en mönstergill anläggning

Ett båtsmanstorp bestod på artonhundratalet av en stuga, samt loge, lada och fähus för två kor. Därtill kom 1/2 tunnland åker samt äng till två lass hö. Stugan var ofta en sk sidokammarstuga, och det är vad Petterssonska huset är, se här. Den långsträckta byggnaden till vänster om torpstugan var naturligtvis lagården som skattat åt förgängelsen, exempel på en sådan kan ses här.

Marken på båtsmanstorpet är indelad i olika kategorier. Så här står i protokollet från laga skiftet om båtsmanstorpet i Sand (numren återfinns på skifteskartan):

Samfällig mark till Båtsmanstorpet
6474 - 76 Åker till Båtsmanstorpet
6477 - 78 Äng till Båtsmanstorpet
6479 Wassfoder
6480 Berg
6481 Tomtbacke

Vidare står följande:

Östanvik 7 oktober 1861. Om undantag af mark till gemensamt behof.
Båtsmanstorpet får bibehållas vid de egor det innehafver utmed sjöstrand och land - men den derofvanför instängda beteshage är öfverflödig, emedan båtsmannen eger särskild betesrättighet på skifteslagets utmark. - Denna betesrätt för 2ne kor skall såsom samfälld onera anses.

De två mindre byggnaderna på torpet är något slags bod i tomtbacken, samt förmodligen en svinstia på udden (i närheten av dagens väntskjul).

Båtsmanshistoria på Nämdö

Första Södermanlands båtsmanskompani sattes upp 1641. Båtsmännen kom bl a från Sotholms härad, där Nämdö socken ingick. Nämdö hade en ordinarie båtsman med nummer 18 och namnet Krummelin (eller liknande).

1702 dyker båtsmannen upp i mantallängderna, han heter då Hans Norman
1705 Hans Tagesson
1723-24 Sven Norman
1736 Matz? Krumling
1740-50 Abraham Stenberg
1751-57 Johan Krum(b)ling Num.18

Men var bodde dessa båtsmän, stugan i Sand var ju inte byggd ännu? Fanns det möjligtvis en förgångare på platsen som revs på 1840-talet? Eller låg båtsmanstorpet någon annanstans på Nämdö? Vi har en karta från 1690-talet, där båtsmanstorpet (som även förknippas med ortnamnen Norrbacken och Båtset) ligger i Västerby:

Karta ur Sjökarteverket, hydr. kartor, Krigsarkivet Litt. IX, 6a: Stockholms skärgård 1691. Carl Gripenhielm. 1:40.000. Utsnitt.

En av de båtsmän som säkert bodde i båtsmanstorpet i Sand var Johan August Gustafsson, farfar till Ivar Gustafsson på Ekholmen. Han pryder omslaget av Skärgård Nr 36, där det även finns ett fotografi (på sid 9) av hans stuga på Ekholmen, "Båtdraget". Bildtexten i Nr 36 blev tyvärr fel, rättelse finns i Nr 37 på sid 13. Det har allmänt ansetts att båtsmansstugan i Sand står på fastigheten Nämdö Sand 112, som nyligen bytte ägare. Nu har vi dock sett ovan att det måste vara fel, för på 1860-talet fanns där ingen stuga överhuvudtaget, och stugans nuvarande läge ingår inte ens i båtsmanstorpet. Det kan dock vara så att 112 är "Båtdraget" som flyttades dit från Ekholmen på 1900-talet.

Sista båtsman Krummelin avgick 1888, båtsmanshållet avskaffades 1901 då allmän värnplikt infördes. En bra artikel om Första Södermanlands båtsmanskompani skriven av Harry Runqvist finns här.

Båtsmanstorpet i Sand på 1900-talet

Vad hände med båtsmanstorpet när militären inte behövde det längre? Det ser man på den ekonomiska kartan från 1978.

Delen med torpstugan och ladugården styckades av och såldes 1906 (Sand 1) till poststationsföreståndaren Karl Johan Pettersson (1864-1938) och hans hustru Augusta Pettersson född Borg (1874-1958). 1909 köpte Petterssons från Västerängen en smal remsa mark i skogen ovanför båtsmanstorpets mark (Sand 2).

Resten av torpet inklusive udden och den lilla holmen utanför (Sands-grundet) förblev samfällt tills fastigheterna 6:1 och 6:2 skapades.

 

Hur det sedan har gått till så att man i bygden har trott att stugan uppe i backen var båtsmanstorpet, det vet vi inte ännu. Forskning pågår...

Följande har kommit fram:
6 november 1906: Petterssons köper västra delen av båtsmanstorpet.
17 april 1909: Petterssons köper till mark från Västerängen: dels en remsa uppe i skogen, dels en remsa upp mot Grönviks äng.

1938 finns stugan på plats. Stugan står på gränsen till men UTANFÖR båtsmanstorpets mark. På 1869 års karta finns där ingen stuga! Så någon gång mellan 1869 och 1938 har den kommit dit, men jag gissar att den kommit dit EFTER 1906 då Petterssons köpte västra delen av båtsmanstorpet.

19 sept 1938 hålls rotestämma: Man beslutar att sälja (de ännu inte sålda delarna av) båtmanstorpets mark samt "Båtsmansstugan" "... vilken numera icke torde komma att behövas för sitt ursprungliga ändamål." Tilltänkta köpare är Albert Öhman och Folke Bengtsson. Anmärkningsvärt är att stugan ägs av samfälligheten (de fyra gårdarna tillsammans. Inför försäljningen ställs krav på att stugan bl a skall - även i fortsättningen - användas som telefonstation.

1938-1942: Många turer med fastighetsbildning som slutar med att Folke Bengtsson köper östra delen av båtsmanstorpet inklusive "båtsmansstugan". Albert Öhman köper så först stugan och sedan efter fastighetsbildningen också tillhörande mark. Folke behåller mark som är tänkt att bebyggas med en ny butik. Sedermera bygger Folke "Kvinnofrid" - ett litet tvårumshus med kokvrå för den butikspersonal han har extraanställd på sommaren.

Men vi vet ännu inte varifrån denna extra "båtsmansstuga" egentligen kommer och varför den ägdes av samfälligheten.

Dendrokronologisk datering
Den dendrokronologiska dateringen av det Petterssonska huset (=båtsmansstugan från 1844) finns här!

Nedanstående bilder är hämtade ur skolläraren Axel Funkes fotosamling. Längst till vänster på den övre bilden står Albertina Borgh (1835-1921), mor till Augusta Pettersson. Bilderna kan förstoras om du högerklickar på dem och väljer "View image" (eller motsvarande).