Ekonomibyggnader, Gamla Östanvik

Vy över Gamla Östanvik på Nämdö. Detta är viken innanför Kalkbergets brygga.




Den här bilden tog Tore Regnell omkring 1938. Samma sjöbod som idag, men bakom sjöboden skymtar taket på en stor lagårdsbyggnad.

 

Ladugårdsruinen - Troligen byggd 1863/64.

Så här har byggnaden sett ut så länge jag kan minnas... Timringen består av 10 varv och är 235 cm hög - förmodligen har den med tid och röta sjunkit ihop något. - Höjden under takbjälkarna har varit ungefär 190 cm.

Jag har hört att någon gång kring 1950 så blåste taket sönder och lagården revs delvis och övergavs. Knut Sandström som då drev handelsträdgård på Gamla Östanvik behövde inte en så stor lagård för de kor och den häst han hade.

 

 

Figur 6. Till höger: Den sydöstra sidan av byggnaden.
Figur 7. Dörrhålet mot sydväst, västra sidan när man tittar in i byggnaden.
Figur 8. Gåtspår i dörrhålet mot sydväst, södra sidan. Här har gåten (en bräda) fallit ur så att man kan se in i spåret.


Stockar som slutar vid en dörr eller vid ett fönster måste bindas samman för att hållas på plats. Sedan man skurit ut ett brett spår i ändan av varje stock, kan man skjuta in en regel i spåret så att stockarna hålls i läge. Spåret kallas för "gåtspår" och regeln som skjuts in i spåret kallas för "gåten". I det här fallet (se figur 8) har gåtspåret formats genom att man borrat ett hål med en navare (grovt borr) en bit in i stockarna och sedan huggit ut spåret.

Figur 9. Del av den urfallna "dörrkarmen" med gåten i mitten. Gåten har suttit inpassad i gåtspåret i dörrhålet och hållit stockarna på plats.
Figur 10. Av en bild från tiden kring 1950 får man intryck av att västra ladan på lagården har rivits och att resten är täckt av vass.
Figur 11.



Själva den timrade lagårdsbyggnaden var 10 meter lång och knappt 8 meter bred. Grundläggning på vardera sidan av den timrade byggnaden visar att det fanns lador (eller förråd) på vardera sidan som var 5 respektive 6 meter långa. Fönstergluggarna är en meter breda och fönsterbågarna har troligen varit 80*60 centimeter. Dörrhålet på framsidan är 150 cm brett och 175 cm högt. Samtliga väggar har en dörr mitt på. Dörrhålet mot sjön (överst i bilden) är bara 85 cm brett. Längst till vänster i den väggen finns också ett hål strax över golvhöjd som är 31 cm brett och 35 cm högt, se figur 6. Kanske har det använts som ingång för hönsen.

Figur 12. Provet SVIN1 avser svinstian som beskrivs längre fram i texten.

När byggdes lagården? Dendrokronologisk datering.

  • Alla stockar i byggnaden är mer eller mindre förstörda av husbock och annan trämask och av röta. 12 borrprover har tagits ur totalt 9 stockar i de norra och östra väggarna. Den norra väggen innehåller några stockar av senvuxet virke. Ur dessa har jag lyckats ta ut några borrkärnor som har gått att datera.
  • Tre stockar i den norra väggen kan dateras till 1862 och en fjärde stock till 1863.
  • En stock kan dateras till 1773 (korr=0.67, TTest=5.3) men provet består bara av 37 årsringar, vilket gör dateringen litet osäker. Stocken dateras bättre mot en tillgänglig kurva från Tyresö (Sisshammar) (korr=0.73, TTest=6.3) än mot Nämdö. Kanske har man köpt upp gammalt virke utifrån till bygget. (Alternativt har stocken importerats till Nämdö redan på 1770-talet och sedan återanvänts vid lagårdsbygget på 1860-talet.)
  • Övriga prov har fallit sönder i ytterdelen pga röta och maskangrepp och har därför inte kunnat dateras.

 

Bakgrund och slutsatser

På 1860-talet skiftades herrgården på Nämdö till fyra gårdar. Den jättestora lagården av tegel på Östanvik monterades ner och materialet skiftades ut. Gårdarna Västanvik, Västerängen och Västerby anlades - dvs allting byggdes nytt eller gamla hus flyttades dit. Ön fick också en ny kyrka 1876.

Dateringen av lagårdsruinen på Östanvik visar att man även här byggde en helt ny lagård - den yngsta stock jag hittat i byggnaden är avverkad hösten 1863. Efterfrågan på virke på ön måste ha varit stor pga all byggverksamhet. Detta kan förklara stocken från 1773 som troligen kommer från annat håll än från Nämdö.

Ringbreddsdata finns tillgängliga som NMKSLG.rwl med kommentarer som är läsbara med CDendro.


Svinstian på Gamla Östanvik - Troligen byggd 1874.

Svinstian på Gamla Östanvik, maj 1999.

 

Det här är svinstian på Gamla Östanvik. Bilden är tagen 1999. Liknande svinhus fanns överallt på gårdarna och torpen.

Svinstian på Gamla Östanvik, oktober 2007.

Mått på huset: 390 cm på framsidan, 320 cm längs högra gaveln. Höjd i framkant 200 cm, i bakkant 100 cm. Dörrhål: 67 cm brett, 127 cm högt. "Fönster" ovanför dörrarna: 50 * 26 cm.

Åtta år senare: Svinstian har åldrats! Takpannor har blåst av och röta och husbock har gjort sitt... Det mesta är idag så ruttet att det inte går att ta borrprover. Men det gick att ta prov ur den allra översta stocken under takpannorna.



Kurvan visar den goda passningen mot referens- kurvan för Nämdö. Med endast 49 årsringar kan dateringen synas osäker, men den pekar ändå tydigt på årtalet 1874 både mot Nämdö- och Tyresö-referenserna, dvs ITRDB:swed302 (Nämdö) samt ITRDB:swed304 (torpet Sisshammar på Tyresö).


 

Sjöboden


På den här bilden från 2007 ser vi sjöboden längst in i viken vid Gamla Östanvik. Boden syns också på de två allra första bilderna i den här berättelsen. Boden är idag täckt med plåt. På 1950-talet var taket täckt med tegel.

Semesterbild från 1938 med Britt och Kerstin Regnell, en oxe från Västanvik och sjöboden till vänster!
Väggen mot sydväst
Även på bodens norra sida har husbocken härjat!
Inne i boden syns föga av husbockens härjningar! De bilade väggarna ger en mycket ålderdomlig känsla.
Under boden har några stockar förskjutits och fallit ner i vattnet. Säkert orsakat av vinterisen. Stockarna är täckta av ett vitt ludd, liksom bomull. Kanske har luddet samband med salthantering (saltströmming) och sjövatten. Här syns inga skador av insekter. Ganska obetydliga skador av röta.


Dendrokronologisk datering

Boden är sannolikt byggd under eller efter vintern 1820/21. 1873/74 har man lagt på ett extra varv stockar eller bytt det översta varvet, kanske i samband med renovering av ett brädtak. Vill man veta detta säkrare så bör prov tas även i motsvarande översta stock i långsidan mot sjön. Dateringen i sin helhet skulle kännas något säkrare om man kunde ta och sedan datera ytterligare 2-3 prover ur väggarna.
Boden borde också mätas upp!
Ringbreddsdata finns tillgängliga som NMKSSB.rwl med kommentarer som är läsbara med CDendro.