User:Taxelson/Dry Pines
Dry pines. In Scandinavia pines, Pinus sylvestris, sometimes may stand for a long time after they have died. Several hundred years are not unusual[1]. Such pines are an important strata for other organisms as well as a source for us dendrochronologists, particularly for studying forest and fire history. But though dry pines also have been used in various constructions as round logs or sawed to plank and boards. They have been floated down the rivers. When logs from dry pines appears in such situations the dendrochronological dates may produce dates which is decades or — at extreme occasions — probably also centuries too old. On this page examples of wood from dry pines found in various anthropogenic contexts may be listed.
Robert Nilsson: Flottningen i Norra Sverige: pub-epsilon.slu.se:8080/1361/01/Nilsson_R_1999.pdf s. 105 (Torrtall används för bygge av timmertännor.)
Clas Fries, Tomas Lämås: Fakta Skog nr 6 1995 s. nämner att torrtallar sågades på slutet av 1800-talet (Brattåker, Västerbotten)
Att tallved kan stå mycket lännge i skogen framgår av denna artikel: http://skyddaskogen.se/Hur%20lange%20star%20dod%20tallved%20i%20skogen.htm , men givetvis är det inte sågbart lika länge. För att torrtallar ska bli motståndskraftiga som torrträd, så behöver de ha överlevt en eller flera skogsbränder. Då impregneras nämligen splintveden, och virket blir mycket motståndskraftigt. De flesta nutida torrtallar, som oftast inte varit med om bränder, brukar falla omkull efter mindre än 50 år.
Att torrtimmer flottades i Dalälven i början av 1900-talet framgår av stockarna i byggnaden i Gagnefs minnesstuga. Rapporten http://www.bisysslor.se/rapporter/minnesstugan.pdf s.16ff. De aktuella proven är Gms74, Gms75, Gms76. Tyvärr är slutsatsen i rapporten att byggnaden skulle vara från 1840 orimlig. Byggnaden stod ursprungligen på en fäbod mycket långt från älvarna, så att flottningsvirke använts är orimligt - dessutom användes mycket ogärna flottningsvirke till byggnadstimmer. Snittytorna är dessutom betydligt fräschare än på det gamla virket, så att det tillkommit när det hamnt på friluftsmuseet 1913 är ganska säkert. Denna ligger till skilnad från fäboden dessutom i direkt anslutning till älven, och i det museala sammanhanget var det säkert en fördel att virket hade en väderbiten yta, så att det inte såg nytt ut. Närbilder finns här: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Trubb%26vass_flottningsmarke.jpg och här: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gagnefs_minnesstuga_knuttimrat_av_klovor.JPG
Ett annat exempel på användning av sågad torrtall är i en bänk som antas vara från Björbo första missionshus, vilket bör ha tillkommit i slutet av 1800-talet. http://www2.hemsida.net/taxelson/dendro/obj/BjMH01.htm Yngsta årsring är där 1835 men bänken är minst 40 år yngre, antagligen mer, om jag förstått rätt. Snittet var ganska modernt så mer troligt är det nog omkring 1900. Första missionskyrkan i Björbo byggdes 1877. En ny 1918. http://www.missionskyrkan.se/upload/6792/2004_IM_november.pdf