Kubbhus

[Lars-Ake]

Hej!

Fick en julhälsning från min kusin, Bengt Fagerström, som ägnat sig åt att kartlägga förekomsten av kubbhus.
Så här skrev Bengt:

"Efter många turer verkar det som kubbhuset som jag hittat skall vara slutrestaurerat.
Blev mer tidsödande än förväntat. Fuktskador Dålig dränering. Restaureringen gav dock unik kunskap om kubbteknikens tillämpning, se bilagor.
I USA är det mycket populärt att bygga kubbhus med självbyggeri. Ritningar anvisningar kurser etc allt finns att köpa Hoppas kunna väcka intresse även här"

samt bifogade nedanstående två bilder från kubbhuset som ligger i Torslunda, Täby (förort norr om Stockholm).
Vid ett telefonsamtal fick jag veta bakgrunden: Det finns en del kubbhus i Sverige, men nästan alltid så bor det folk i husen.
I det här fallet var det ett obebott hus och Bengt lyckades intressera Länsstyrelsen att lämna visst bidrag till en renovering. Genom det här arbetet har man lärt sig en hel del om tekniken att bygga med vedträn eller kubbar och lera och sand.

Här finns en liten beskrivning som Bengt har skrivit om kubbhus:
http://www.cybis.se/forfun/dendro/kubbh ... aninge.pdf

[Lars-Ake]

Bengt Fagerström berättade också

.att kubbhus kallas även "spisvedshus" eller "knubbhus" eller hus byggda i kubbteknik.

.att kubbhus är vanliga i Norge och in i Värmland.

.att i Dalarna känner han bara till ett enda, i Vikmanshyttan.

Reveteringen på kubbhus gjordes av en blandning av gödsel, lera och sand. Denna lades mot ett listverk eller hönsnät för att hålla ihop mot husväggen.
Det speciella med kubbhus är att de görs med lokala råvaror och att fyllnaden i form av kubb/ved är en överskottsprodukt, t ex brädbitar eller bitar av frånskär/bakar (brädan man får när man klyver bort utsidan av en stock).
Tekniken blomstrade under perioden 1860-1920, dvs den kom med industrialiseringen.

På engelska kallas kubbhus för "cordwood architechture" (ungefär "famnvedshus" på svenska) eller stovewood building eller stovewood construction.

De amerikanska husen kännetecknas av att man låter ändträet vara synligt, se t ex
http://en.wikipedia.org/wiki/Cordwood_construction

I Sverige är alla kubbhus reveterade - kanske därför att grannen inte skall se att man har ett sådant....

När jag för några år sedan hälsade på Bengt på hans familjs fritidsställe i Bettna i närheten av Katrineholm, så besökte vi en familj som nyligen upptäckt att de ägde ett kubbhus...

Dom hade lagt ner mycket arbete på att renovera köket i sin nyköpta gamla reveterade villa men upptäckte så småningom att det nog drog otäckt kallt från en vägg.

När de rev ner innerpanelen upptäckte de att de köpt ett kubbhus...

Det jag såg var hela runda vedkubbar staplade på varandra i ett fackverk och med inslag av gammal torkad lera som rasat ner.
Klart att det blev köldbryggor i den väggen... - dom var inte glada...
Jag fick låna med mig ett par kubbar från huset och lyckades datera den ena till 1776. - Förmodligen en gammal lada som man gjort vedkubb av och byggt en villa med....

[taxelson]

Om det Sörmländska kubbhuset var tillverkat av en gammal "lada": Antar att du kanske sågade ett tvärsnitt av kubben och har en bild kvar? Kanske du i så fall vill dela med dig av den, och se om man kan bli något klolare av det....

Om det är som jag tror så finns Bengt med i forumet, och då skulle det vara intressanta att höra om fördelarna med kubbhustekniken i jämförelse med att fylla facken med lera på risbädd som man väl har gjort i de skånska och danska korsvirkeshusen. Krävdes mindre specialkunskaper? Kortare torktider? eller vad?

[Lars-Ake]

Om det Sörmländska kubbhuset var tillverkat av en gammal "lada": Antar att du kanske sågade ett tvärsnitt av kubben och har en bild kvar? Kanske du i så fall vill dela med dig av den, och se om man kan bli något klolare av det....

Det där gjordes i augusti 1998 och jag lånade bara kubben som jag senare skickade tillbaka sedan jag slipat upp ena sidan av den.
Tyvärr har jag ingen helhetsbild av den, endast fyra radier som jag faktiskt hittade på en gammal CD-skiva.

[jospra]

Kul med Kubbhus eller Knubbhus som inte haft någon mening för mig tills jag uppmärksammat detta inlägg. Jag har ett gammalt hyreskontrakt från 1895 där min farfar hyr "en Målareverkstad utan inredning belägen i nedersta delen af vår Knubbhus byggnad". Jag undrar om det var ett hus (tyvärr nedbrunnet sedan länge) varav namnet antyder. Huset fanns i Mora (W).

Jag har sen konstaterat skillnaden mellan Kubbhus med rundvirke och Knubbhus som muras av fyrkantträ liksom 1/2-stens tegelförband.

[Lars-Ake]

Så kan jag berätta att jag genom idoga arkivstudier har hittat ett litet kubbhus till, via den här länken
http://infobanken.nacka.se/politik/omra ... tudden.doc
som handlar om upprustningen av torpet Skutudden i Saltsjöbaden och är upprättad av Roger Grönwall i Nacka kommun.

Där står att läsa:
"Uthuset är ålderdomligt och om- och tillbyggt genom årens lopp. Vissa snickerier är från mitten av 1800-talet eller äldre. Det innehåller en förrådsdel samt ett äldre bostadsrum på ca 5 m² med väggarna uppmurade av träkubb i lerbruk för god värmeisolering, en känd men mycket ovanlig teknik."

Hälsningar/Lars-Åke

[Lars-Ake]

Den som vill titta litet mer på kubbhus kan prova den här (tillfälliga) länken:
http://www.cybis.se/forfun/kubbhus/index.htm
Bilderna finns tillgängliga som en länk på http://www.cybis.se/forfun

Det är ett litet bildspel om kubbhus som Bengt Fagerström har gjort.
/LÅ

[Lars-Ake]

Det förekommer även andra tekniker än kubbhus för att bygga med lerbruk.

Från Bengt Fagerström har jag fått några kortare avsnitt saxade ur en 16-sidig skrift som finns på KB och heter
UNDERRÄTTELSE för ALLMOGEN ATT BYGGA HUS af LERBRUK
Genom Upsala Läns Kongl. HushållningsSällskaps försorg för andra gången till trycket befordrad. Upsala, Em. Bruzelius, 1817

Bengt skriver:
Skriften kom ut i en första upplaga 1799 och i en andra upplaga 1817 och har väl därför spritts i stugorna.
Innehållet i skriften torde ej innehålla något nytt för en erfaren lerbyggare. Jag har dock saxat några avsnitt som kan vara av intresse.
Ett sådant är med vilken professionell teknik överheten argumenterar för sin sak och att man slutar skriften med att ge sig själv en belöning.
Jag har gjort några språkliga förtydliganden.

Med en inte alltför stor ändring skulle skriften även kunna vara en bas för hur man bygger och pläderar för Kubbhus.
Även här var det ju stor brist på timmer som löste ut aktiviteten. Har försökt spåra några anvisningar från överheten
Men icke. Säkerligen spreds sig tekniken till främst Värmland från Norge där den var mycket vanlig.

En fråga: kan något av omnämnda lerhus fortfarande finnas kvar?

Bengt Fagerström



INLEDNING
Bristen på skog visar sig temmeligen allmänt. Så många orter kan numera nästan ingen mogen timmerstock fås, utan nödgas man bygga hus af så dåligt virke, att de aldrig kunna bli varaktiga. Af uppriktigaste välvilja för den fattigaste och minst bemedlade klassen utaf bofasta Inwånare i wårt land, will man uppgiifwa ett nytt sätt att bygga hus, som likna Stenhus, bli lika så warma och waraktiga, men kosta på de flesta ställen mindre än Trähus, efter man har Materialerne, neml. Ler, Sand och litet Strånhalm för intet.

Sålänge lermurningen ej är allmännare bekant, bör man wid byggnadens början nyttja någon som förstår att tillreda wanligt murbruk, ty en sådan begriper bäst att blanda lera och sand efter deras olika beskaffenhet.

TRAMPNING
Med pålar slagna i marken, som beklädas med brädstumpar, göres mitt på banan en liten botten, hwarpå ställes ett barn att drifwa på Oxarna och hindra dem att tränga ihop midtpå. Äfwen ställes utikring några quinnfolk eller barn med långa piskor att mana på.

SJÄLBYGGERI
Man wet af erfarenhet, att till timring, som ändå ej går fortare än lermurning, fordras på en gång flera karlar. Nu åter kan Bonden eller Torparen, sedan han har sin tramp färdig, ensam mura, under det hustru eller barn med skottkärra framföra murbruket

GOLV
Man får de waraktigaste och warmaste gålf, som aldrig skadas af Råttor. På det att leran måtte wäl packa sig, fuktar man henne med watten och släpper in får eller swin att trampa. Derefter strös fin sand helt tunt och jemt, så att ha blott täcker gålfwet. Samma kreatur trampa åter en stund. Derefter klappas gålfwet slätt. Under torkningen uppkomma mindre sprickor, som åter klappas tillhopa en elller 2:ne gånger om dagen, tills gålfwet är allldeles torrt´. Om sprickorna stänkas med en quast doppad i silllaka, så upphörer gålfwet snarare att spricka.

MÅLNING
Huset hwitlimmas eller målas med Bikktriol gult, som ger ett prydligt utseende, och äfwen stärker rappningen. För att winna enklar ochjemn färg, hwitlimmas förut helt tunt. Derefter anstrykes Biktriolen, upplöst i watten och blandad med hwitkalk.

”RIK BELÖNING”
Nitiske Embetsmän lära ej underlåta att giva den Bonde, som utmärker sig genom första försöket, och sålunda uppmuntrar den enfaldigare till så gagnelig efterföljd. Det wore en rik belöning för dessa wälmenta råd, att i en framtid få se detta byggnadssätt, hwilket är så anwändbart till backstugor, som till Slott, wara allmänt antaget hos vår aktningswärda Allmoge