Numera kommer de flesta bilder som man hittar i en dator från någons digitalkamera.
Men i skåp och kartonger finns gamla bilder på film och papper!
Jag skall här berätta en del grundläggande saker om hantering av fotografier i en dator och något om inscanning av fotografier från papper och film och en del om scanners och deras upplösning.
Glöm inte att säkerhetskopiera dina bilder till en CD-skiva. Din hårddisk kan gå sönder eller innehållet kan förstöras t ex av ett virusprogram som slinker in! Men hur många bilder ryms i bästa fall på en CD-skiva?
En bildskärm har ofta 1024 gånger 768 punkter. Det blir 786.432 bildpunkter. En färgbild fordrar normalt tre bytes (om åtta bitar) per bildpunkt. Om en bild täcker hela skärmen så går det då åt 2.4 MByte! Då ryms väl inte mer än 270 bilder på en CD-skiva med 650 MB!?
Förklaring: Genom att lagra dina bilder i ett komprimerat format, t ex .JPG, så kan du komprimera en bild till en tiondel eller en tjugondel av sin ursprungliga storlek utan att det brukar synas. Då ryms det mellan 2000 och 6000 bilder på en skiva! På en enda CD kan du alltså skicka ALLA semester-, jul- och barnbilder som du någonsin har tagit till din mamma och till din svärmor!
Det klassiska redigeringsprogrammet för bilder är Adobe Photoshop. Det är mycket bra men är också mycket DYRT. Men det finns flera billigare men enklare alternativ, t ex Paint Shop Pro, Adobe Photoshop Elements och ThumbsPlus som innehåller verktyg för att redigera bilder och för att sortera och hålla reda på bilder.
Ibland kan det vara besvärligt att få ordning på färgerna i en bild därför att
olika delar av bilden har olika fel. Men övning ger färdighet.
Det är roligare att jobba med en stor bildskärm än med en liten.
Förr användes enbart stora klumpiga skärmar med katodstrålerör (CRT). Idag används
oftast platta och lätta LCD-skärmar som inte tar så mycket plats på skrivbordet.
Men en CRT-skärm är ofta bättre än en dålig LCD-skärm. Främst därför att
"betraktningsvinkeln" för en CRT-skärm är större.
Äldre LCD-skärmar visar bilden snyggt bara om du sitter precis framför skärmen!
Är ni flera som samtidigt vill titta på bilderna så är en CRT-skärm oftast överlägsen en gammal LCD-skärm!
En och samma bild kan se helt olika ut beroende på hur din bildskärm är inställd. Om du har kopierat några fotografier till en CD och de sedan ser alldeles för mörka eller för ljusa ut hemma hos en kompis, då blir du inte glad. För att slippa sådana överraskningar ska du kalibrera din skärm på något sätt. Photoshop innehåller hjälpmedel för kalibrering av skärmen (Help/Color management).
Fotografier och andra bilder kan läsas in med hjälp av en apparat som kallas SCANNER
och som kopplas till din PC.
Pappersbilder scannas in i PC:n från en s.k. flatbädds-scanner som är ganska billig. En bra flatbädds-scanner kostar från 1.000 kronor och uppåt.
Pappersbilder i färg är ofta av mycket låg kvalitet om man jämför med den bildinformation
som finns gömd i dina negativ. Därför är det alltid bättre att scanna från negativ eller dia
dvs film) än från papper!
Diabilder och negativ kallas för film i motsats till papper. Den vanligaste filmtypen idag är 35 mm bred för 24*36 mm format. I gamla kameror användes rullar med bredare film. Förr i tiden användes även glasplåtar.
Dia- och negativbilder tagna på filmrullar som är bredare än 35 mm kallas ibland mellanformat. Mest träffar man på det i samband med gamla bilder i formaten 6*6 cm, 6*9 cm och 7*11 cm.
För att scanna sådan film behövs en flatbäddsscanner som den man använder för att scanna pappersbilder, men scannern måste ha en speciell kompletterande lampa för genomlysning av filmen. Sådana lampor kallas bl a dialock, transparentenhet eller OH-adapter.
För att scanna vanliga 24*36 mm dia eller negativ kan man använda en särskild scanner för just 35 mm film som kostar från 5000 kronor och uppåt. Men ingenting hindrar att du använder en flatbäddscanner med dialock för inläsning av 35 mm film.
En del anser att en flatbäddscanner ger mycket sämre bilder än en "riktig" 35 mm scanner. Men jämför själv!
Bilden nedan har formatet 24*36 mm och visar "Schiffshebewerk Scharnebeck" 1978, en slags sluss vid Elbeseitenkanal utanför Hamburg där fartyg hissas upp och ner i ett jättelikt badkar.
Bilden och detaljer ur den visas i kolumner inscannat med olika scanners.
1: Hewlett-Packard Scanjet IVc flatbed scanner från 1996
2: Hewlett-Packard HP7400C flatbed scanner från 2002,
3: Epson Perfection 2580 Photo från 2005
4: Epson Expression 1680 Pro från 2002
5: Nikon LS-2000 film scanner från 1999.
Överst visas hela bilden kraftigt förminskad. Färgerna är litet olika. Epson-1680-scannern var färg-kalibrerad och ger förmodligen rätt färger.
Bilderna från den gamla 600 dpi scannern har tagits med för att visa hur tekniken har utvecklats med tiden. Se också bilden i slutet av det här avsnittet!
Priset för en bra scanner har gått ner ordentligt på några år. Epson Perfection 2580 inköpt 2005 kostade bara sådär 10% av priset för de tidigare inköpta scanrarna.
Anmärkning: En del scanrar har en funktion som automatiskt tar bort dammskuggor och smutsfläckar från färgbilder (gäller ej svartvitt och delvis ej Kodachrome). Det är en oerhört arbetsbesparande finess även om den resulterar i aningen sämre skärpa i bilderna. Med "dammborttagning" inkopplad för Epson 2580 tyckte jag dock att alltför mycket detaljer togs bort.
Jämförelse av två samtida scanners från 2002
Av bilderna ovan framgår att Epson Expression 1680 Pro har en faktiskt upplösning som är något högre än HP 7400c.
Enligt den tekniska specifikationen är det dock tvärtom... - vårt exemplar av HP7400C håller inte den specificerade
upplösningen! Marknaden är en djungel där många tillverkare bjuder över varandra i påstådda
men inte alltid uppnådda prestanda.
Några saker som skiljer olika scanners åt
Nya modeller dyker hela tiden upp. Här är några saker att tänka på när du bedömer en ny scanner.
Säkert tänker du inte köpa någon av de här gamla maskinerna, men fundera över egenskaperna i sig och vad de
betyder för dig - inte minst de begränsningar som förekommer!
Dialock/Transparency adapter
Dialocket hos HP 7400C klarar bilder som är högst 12.5 * 12.5 cm stora.
Epson Perfection 2580 Photo kan hantera endast 35 mm film. Inga gamla mellanformat-negativ med denna scanner!
Dialocket hos Epson Expression 1680 Pro täcker hela scannerns yta. Bra om du vill scanna in stora overhead-bilder
eller gamla glasplåtar. Det medföljande programmet SilverFast Ai5 ger snabb och säker färgkalibrering.
Filmhållare som håller filmen ovanför glaset för undvikande av Newton-ringar men utan att skärpan förloras.
(Speciell teknik som möjliggör fokusering i ett plan ovanför scanner-glaset.)
Det mekaniska utförandet verkar stabilare än för många andra scanrar.
Snabbhet i scanning
Vid val av scanner: Kontrollera hastigheten för inläsning både i låg och hög upplösning.
Enligt ett test i tidningen Mikrodatorn (3/2002) är scannern HP7400C ovan tre gånger så snabb
som den då annars jämförbara scannern Epson Perfection 2450 Photo vid inläsning av 35 mm diafilm.
Det finns många andra scanners. Men som jag skrev tidigare, marknaden är en djungel där många tillverkare bjuder över varandra i påstådda men inte alltid uppnådda prestanda!
När du jämför bilder så var medveten om effekter från "unsharpening"-verktyg vilka används inne i scanners och i fotoeditorer. Sådana verktyg får bilden att se mycket skarpare ut än den gjorde när den scannades in. Men om du jämför en skärpe-förbättrad bild från en scanner med en bild som inte har förbättrats lika mycket från en annan scanner så är det lätt att dra felaktiga slutsatser om kvaliten på dessa scanners.
Så ett tips: Innan du använder en bild i en jämförelse mellan två scanners, använd din
fotoeditor och gör bilderna från båda scanrarna så skarpa och snygga som möjligt.
För om en av scanner-tillverkarna använder mer
skärpeförbättring i sin scanner än vad den andra gör så blir en direkt jämförelse mellan inscannade
bilder orättvis. Därför är det bättre att använda så mycket skärpeförbättring som det behövs innan man
jämför. Annars är det lätt att lura sig själv.
Brus i bilden: Du bör också titta efter "brus" i den inscannade bilden. Brus visar sig som grynighet
eller streck i områden som borde ha en jämn ton. Det kommer av scannerns oförmåga att skilja mellan
små variationer i bilden. Ibland kan man se det i mycket svarta områden. Det brukar inte göra så mycket om
du har scannat in en positiv bild. Men för ett negativ kommer de mörka områdena att konverteras till ljusa
när du gör den positiva bilden. Titta på det här exemplet från en motljusbild så ser du vad jag menar.
Det finns väldigt dyra filmscanners med ännu högre upplösning och något vansinnigt dyrt som kallas trumscanners som används inom reklamindustrin. Där behöver man ofta kraftigt förstorade bilder och vill undvika att detaljer ser suddiga ut om man tittar på den uppförstorade tryckta bilden från nära håll.
En tumregel vid scanning av pappersbilder är att inte scanna i högre upplösning än 300 dpi (punkter per tum). Ibland kan du få bättre resultat med högre upplösning om det är ett fint svartvitt foto, men det hör till undantagen.
Bra tips om scanning hittar du på www.scantips.com
Tillbaka
Copyright © 2005, Cybis Elektronik & Data AB. Email:
Uppdaterad 2005-11-06